Es wird viel passieren…
Eilen leffan jälkeen huomasin salissa, että multa oli viety sekä lompakko, että kännykkä. Tyhjään laukkuun oli jätetty avaimet ja huulikiilto. Alettiin heti etsiä joka puolelta, penkkien välistä ja joka puolelta. Kysyin vanhemmalta herralta, joka oli istunut pari riviä meidän takana, oliko hän nähnyt lompakkoa. Ei ollut, mutta auttoi etsinnöissä. Emme löytäneet mitään, hälytimme paikalle leffateatterin henkilökuntaa, jotka toivat taskulamppuja ja etsittiin sitten viiden hengen voimalla salista ihan joka puolelta. Mitään ei löytynyt ja mua pelotti aika paljon, tuntui painajaiselta, koska lompakossa oli henkilöllisyyskortti, kaikki pankkikortit, kela-kortit, opiskelijakortti – kaikki mun kortit ja koko mun elämä. Kännykästä en hirveästi välittänyt, olen aina inhonnut kännykkää eikä se ollut minkään arvoinen enää. Mutta lompakko… tuntui tosi pahalta. Ei löydetty mitään, leffateatterin väki printtasi netistä meille mun pankin yhteystiedot ja soitettiin heti ja jäädytettiin mun molemmat pankkikortit. Vanhempi herra tarjoutui saattamaan meidät poliisiasemalle, koska kello oli jo yli puolen yön. Herra oli tosi kiltti ja ystävällinen, kaiveli lähistön roskikset meidän kanssa ja jutteli poliisien kanssa. Poliisiasemalla ei ollut kuin pari päivystävää poliisia, jotka suosittelivat, että tullaan aamulla takaisin niin ei tarvitse jonottaa niin pitkään. Poliisirouva sanoi, että tällaista tapahtuu missä tahansa, että ihmisiltä on viety lompakkoja sillä aikaa kun ne syö mukavaa illallista ravintolassa, että kannattaa olla iloinen, että on hengissä eikä sattunut mitään pahempaa. Herra sanoi, että kaikki oli Daniel Craigin syytä, ettei sen takia huomattu mitään. Kiitettiin avuliasta herraa ja mentiin kotiin. Itketti kauheasti, mutta Vilma oli tosi ihana ja kannustava, sanoi, että kaikki kyllä järjestyy ja että hoidetaan yhdessä kaikki paperisodat, jotka tästä seuraavat. En saanut oikein unta yöllä, oli vähän kivi sydämellä ja huolestutti aika paljon. Mietin miten uskallan enää kantaa mitään arvokasta mukanani, mitä teen ipodille tai kameralle, en halua, että nekin varastetaan jossain oudossa tilanteessa. Mietin miten tarvitsen kassakaapin tänne kotiin, että pystyn suojaamaan tietokoneen ja muut arvotavarat kun olen poissa päivisin. Eniten muhun sattui se miten ilkeä temppu oli kyseessä. Mitä mä olin tehnyt niille tyypeille? En ikinä mitään pahaa, en yhtään mitään. Ja ne vaan päätti hankaloittaa mun elämää mahdollisimman paljon ja tuhlata mun rahoja. Ihan ilman mitään syytä ja hyvällä omatunnolla. En tajua. Vaikea käsittää tollasta ajatusmaailmaa yhtään, miten joku voi olla sitä mieltä, että saa oikeudella viedä toisen tavaroita? Ja pahinta on se, että mua hävettää tässä eniten. Ei ne välitä, mutta mulle voi nyt kaikki nauraa miten tyhmä ja naivi mä olin kun mä en tajunnut, että leffan aikana joku voi viedä multa ihan kaiken. Tosi tyhmää, tiedän ja naurakaa vaan. Mua ei tosin naurata yhtään. Todella nöyryyttävä ja nolo tapaus.
Ja tänään nukuttiin pommiin enkä mennyt kursseille ollenkaan. Ei oikein pysty keskittymään muuhun. Oltiin lähimmällä poliisiasemalla ja tehtiin rikosilmoitus, minkä jälkeen oltiin Suomen suurlähetystössä samalla asialla. Kaikki olivat molemmissa paikoissa mukavia ja avuliaita, ja kotiin kävellessä tuntui paremmalta. Ei oltu enää yksin tän asian kanssa, nyt ranskalainen poliisi sekä suomalaiset viranomaiset tietävät, että mun henkilöllisyystodistus ei ole omassa hallussa. Onneksi mulla on vielä passi, joka oli kotona. Se helpottaa asioita huomattavasti. Käveltiin kotiin ja oltiin iloisempia, tuntuu hyvältä että viranomaiset tietävät asiasta vaikka eivät voi tehdä mitään. Huomenna täytyy soittaa kelalle ja pankkiin, käydä koulussa ja kirjastolla, ja toivoa, että saan kaikki kortit uusittua ongelmitta. Että näin……………. Hölmö olo, typerä olo.
Kotona syötiin hyvää pizzaa ja jäätelöä, katsottiin Freaks and Geeksiä ja oltiin rennosti. Huomenna on saksan tentti, mutten ole harjotellut yhtään. Vaikea keskittyä mihinkään, oon kivi sydämellä jotenkin koko ajan. Harmittaa oma tyhmyys vaikka Vilma sanoi, ettei se ole mitenkään mun vika. En tiedä. Katsottiin Marienhofin jotain vanhoja klippejä Youtubista, muttei se oikein riitä kun huomenna pitää kirjoittaa kolme sivua kirjallisuusanalyysiä saksaksi. Olen väsynyt ja surullinen. Tänään meni hyvä luento ohi ja huomenna menee tentti penkin alle. Ei ole kännykkää eikä lompakkoa. Great!
Oon tosi kiitollinen Vilmalle!! Ilman siskon tukea olisi tosi surkea olo, nyt ollaan tässä yhdessä ja hoidetaan homma kunnialla! Vilma on super.
En halua hommata uutta kännykkää, inhoan niitä syvästi. Mutta jos lukijat haluavat, voivat he lähettää mulle puhelinnumeronsa sähköpostitse, koska multa meni molemmat sim-kortit eikä mulla oo nyt kenenkään puhelinnumeroita tallessa!
Ja tässä Marienhofia vuodelta 1997, muistaako joku muukin Andrean, Billin ja Doron?? Tässä crackhead Doro ryöstää veitsellä Billin (joka oli siis Andrean tyttöystävä). Marienhof ja Doro opettivat mulle jo 8-vuotiaana sen, että crack on kristallin muodossa ja että niitä kristalleja poltetaan piipusta. Dorolla oli tummat silmänaluset ja kun se ryhdistäytyi se deittaili sitä harvahammas Charlie-tyyppiä, joka on varmasti rumin tv-persoona ikinä. Kai tekin muistatte? 
Joo on uneton yö, vad annat kunde man säga, försök kämpa på tentten
å livet måste gå framåt, du får inte låta studierna bli störda av detta fast det är väldig, väldigt sorgligt å tragiskt.Kräver mycket papperskrig å byråkrati igen, jag önskar dig bara orkande inget annat kan jag ju göra, tyvärr.
Mammutti
marraskuu 20, 2008 at 1:28 ap
Tentten går nog helt okej, läste igår i synnerhet viktiga ordlistor så jag skall ha ordförråd för uppsatserna. Jag gör nog mitt bästa med tenten! Jag kämpar nog vidare, vad annat kan man i livet?? Inte kan jag sluta leva så där bara, och det är ju bara papper, det gäller ju bara att skaffa alla kort på nytt, inget annat. Vi var duktiga igår och skall vara duktiga idag också med Vilma, sköta alla ärenden så att allt är fixat så snabbt som möjligt. Vi försöker också hålla stämningen uppe, för vad är detta nu att sörja över när allt ändå kommer att ordna sig fint. Det blir nog bra, alla kort kommer säkert på posten inom de kommande veckorna! Oroa dig inte!
bubuina
marraskuu 20, 2008 at 8:37 ap
Papperskrig -igen?! Du kommer nog att ha gått igenom så mycket byråkrati under denna höst (hoppeligen inte vår också) att du inte borde behöva ha ngt med ngn dylik instans att göra på mycket, mycket länge! I och med mitt ständiga bytande av skolväskor, speciellt beroende på om datorn ska med eller inte, händer det att jag mer än ofta hinner bli livrädd efter ett restaurangbesök/ kväll ute/ biobesök…Hemsk tanke att någon medvetet TAR något av en. Med min vackra, mycket visa, farmor var vi på Café Kafka för 2 år sedan. Medan vi satt där med varsin kopp och bulle framför oss hade någon stoppat ner handen i hennes tillitsfullt halvöppna väska, tagit plomsan, tömt den och satt den tillbaka. Hemskt. Inte för att tjuven fick mer än någon tia, men herregud, att medvetet lura&råna en intet ont anande gammal kvinna som säkert skulle ha givit slanten gratis om tjuven bara hade bett om den! Gissa jag var upprörd.
Gällande tenten så gissar jag att den gått bra! Klart att du kanske känt dig mer osäker än vanligtvis, men dina grundkunskaper är nog på en mycket god nivå! Tänk: jag har läst tyska sedan 3:an, fortsatt med A-tyska hela vägen och klarat av studenten riktigt bra, men ändå faller såsåsåså mycket bort då man inte lyckas använda ett språk i vardagen. Fördelen med dina studier är att ni på något vis tvingar prioritera språk – i mina studier blir de lätt i skymundan. Tur att jag siktar på att åka till ett fransktalande land så att man “tvingas” läsa språk. Har idag gått igenom tidsforms-motsvarigheter i direkta och indirekta meningar. Har läst det hela på finska, så det är ingen idé att försöka förklara vad det motsvarar i svenskan – huvudpoängen är att jag än en gång lyckats lära mig något nytt!
Kämpa på därborta! Du hade väl inte hunnit få det nya Kela-kortet då du blev bestulen? För bankkort kommer mycket snabbare på posten än Kela-kort! Tur att du inte har något “emotionell” band till din telefon, vilket ändå inte är ovanligt att man har. Och tur att Vilma är där, tänk vad hemskt att vara där alldeles ensam! Trots att det bara handlar om pappersarbete känns det ju så orättvist! Tur att det ändå är så “lättfixat”.
Väntar själv på Jockums födis nu på söndagen…Alltid skoj att få ordna bjudning och packa presenter! Nästa fredag (alltså inte denna) ordnas det julfest för mitt biämne (dethär internationella relationer som jag sysslat med hela året 2008) hemma hos oss, och sen nästa fredag blir det julfest för Politicus (min förening, finns till för svenskspråkiga statsvetare vid uni). Gillar att ha folkmängder hemma, det blir skoj så länge man fixar maten i God Tid!
Nu snarare dags att tuti, sedan läsa mer om Aceh-krisen och träffa Sasha. Varför hittar jag inte din mailadress här? har inte den uppskriven. Njut ännu av tiden med Vilma! Väntar på att du kommer hit hem så kan man ses igen före jag åker iväg!
kramse, välsignelse (speciellt gällande byråkratin!),
Bella
Bella
marraskuu 20, 2008 at 10:20 ip
P.S. Ber om ursäkt för längden. Got a bit carried away…!
Bella
marraskuu 20, 2008 at 10:21 ip
voi vittu sånt skit, sånt där gör en så jävla förbannad. satansatan! hur många telefoner har ja int blivit av med… ett par gånger har den troligen blivit stulen, men ja, man undrar.
fan hoppas de läser sig…..buu så bajs. erika blev också bestulen på sin plåmssa i spåran…i höst de va int så kul, fick ringa o freeza alla kort. ja ha varit helt sjuukt duktig idag, packat så satan fört bord till sampo o stolar ti toffew packat mängder me lådor, kläder.. mitt liv packas i små boxar känns de som,lite konstigt o melankoliskt, men också väldigt befriande, slipper ansvaret en tid frammåt…vilket e skönt.
Men min käraste. kämpa o de fixar sig. skanar att få tala me dig.. pusspusspuss o tusen kramar,´fårn en lite full ida, lite öl måst man ju ha när man packar;)
idA
marraskuu 20, 2008 at 10:35 ip
fan nu fick ja himo på pizza, eller pide osm vi också säger…:)
idA
marraskuu 20, 2008 at 10:36 ip
Bella: Tack för dina härliga kommentar!!
Förlåt att jag int svarat tidigare, men den har varit en verklig glädje att läsa!! Tack kära du! Papperskriget har inte hittills varit så hemskt som jag väntat mig, jag har redan nytt bibbakort och studiekort, det gick enkelt, fastän det kostade mig nog lite. Nu väntar jag på bankkoret och kela-korten! Hoppas det inte kommer några överraskningar på vägen…! Det är precis det där som gör en så upprörd: att någon medvetetet tar ens egna saker och känner sig ha rättigheten till det, och blir inte ens fast för det! Det är så fräckt helt enkelt, så chockerande oförskämt att det inte går att begripa!
Jag har också läst tidsformsmotsvarigheterna i huvud- och bisatser, lärde mig det aldrig ordentligt och har aldrig behövt det ännu – inte så att jag skulle ha märkt åtminstone! Det hör till sådan grammatik som man sedan lär sig i praktiken, och som slutligen behövs ytterst sällan.
Visst, det är bra att vi måste studera språk hela tiden, det håller min tyska levande, som varit utrotningshotad redan mången gång. Språk måste nog användas hela tiden för att överleva, man glömmer så snabbt. Vad menar du med att du siktar på ett franskspråkigt land?? Nu blir jag väldigt nyfiken!! Du måste i något skede förklara dina avsikter för mig!
Jag skulle inte vilja ens skaffa någon ny telefon, jag har avskytt telefoner sedan gymnasiet då jag jobbade på HBL och dom kunde ringa därifrån helt när som helst och kräva mig till jobbet. Det gav illa smak av mobiler och jag har sedan dess bara haft tråkiga associationer till den maskinen! Jag önskar jag skulle slippa skaffa en ny… men om jag måste ha en, så blir det nog en ny iPhone, det är den enda telefonen som inte får mig att må illa av blotta tanken!
Hur blev Jockums fördelsedag?? Jag hoppas ni haft det superroligt och gratulera gärna Jockum från mig också!!
Jag har inte min email-adress här, men kanske du kan be den via facebook av Vilma? Jag vill inte helst skriva den hit, för jag vet inte exakt vem som läser bloggen… Kan du kontakta Vilma via facebook?
När åker du iväg?? Hoppas vi hinner träffas vid julen!! Kram, saknar ditt sällskap alldeles oerhört!
Stor kram!!
bubuina
marraskuu 23, 2008 at 5:38 ip
Ida: De e faktiskt störande… Men nu har jag redan kommit bra över det, har en ny plånbok som är söt och känner mig faktiskt lättad över att få leva utan kännykkä, det är en apparat som bara stressar och irriterar mig.
Försöker slippa att skaffa en ny… får se hur långt det går förrän någon bekymrad släktingar tvingar en ful gammal äcklig telefon på mig!! I så fall vill jag nog ha en iPhone. Det praktiska gällande alla kort borde vara skött, nu väntar jag bara att de börjar komma på posten… får leva på cash tills dess, som tur lyfte Vilma 100 euro åt mig, måste försöka få den summan att räcka för ca 1,5 vecka!
När exakt flyttar du och vart??
Flyttar du dit till norr nu, till landet?? Jag känner att jag helt fallit av ditt liv pulka och inte alls hänger med i alla förändringar!
Kämpa med flyttningen och försök njuta av “ditt nya liv”! Att flytta är ju alltid som en ny början…!
Stor kram!!
bubuina
marraskuu 23, 2008 at 5:41 ip